Kommentarer till Socialstyrelsens förslag om blodgivning

Följande är mina egna kommentarer på remiss-underlaget som skickades ut den 23e januari 2009, eller mer specifikt det förslag till Socialstyrelsens föreskrifter om blodverksamhet som skickades med remissen.


6 kap. Urval av blodgivare vid nyanmälan och blodtappning

12 § En blodgivare som temporärt vill ge blod vid en annan blodcentral än den ordinarie där han eller hon är registrerad får tappas, om blodgivaren samtycker till att personuppgifter om honom eller henne får lämnas ut till den andra blodcentralen.

13 § Om en blodgivare som vill ge blod vid en annan blodcentral än den ordinarie är avstängd från blodgivning på grund av en infektion som ska anmälas enligt smittskyddslagen (2004:168), får den blodcentral där blodgivaren avser att ge blod underrättas om detta utan blodgivarens samtycke.

Orsaken till att tillstånd behövs är för att blodcentraler är bundna till landstinget och det finns i dagsläget ingen rikstäckande databas över alla personer som vill ge blod. Att kontrollera med andra landsting skulle vara inhämtande av patientjournal som naturligtvis är olagligt utan tillstånd från patienten. Om det dessutom skedde automatiskt skulle det vara samkörande av databassystem som kräver specialtillstånd.

Dock är frågan om huruvida det kontrolleras att patienten verkligen har gett sitt tillstånd till inhämtande av uppgifter.
Är det till den ordinarie blodcentralen som tillståndet lämnas? När det gäller liknande fall, exempelvis när försäkringsbolag inhämtar patientjournalen, är det tyvärr ingen sådan kontroll utan tillståndet lämnas till den som hämtar informationen och ingen kontroll sker från utlämningsstället. Risken är alltså att det blir likadant här.
Jag skulle gärna se en hårdare restriktion här, av hänsyn till den personliga integriteten.

Det är också värt att notera att utlämningsstället får lämna ut uppgifter om patienten är avstängd från blodgivning av någon anledning.

Så då har vi en situation där tappstället alltid måste fråga samtliga landsting för att se om patienten är avstängd från blodgivning någonstans oavsett patientens har gett sitt tillstånd eller ej. Och den tillfrågade blodgivningscentralen får bara svara om patienten faktiskt är avstängd. Om de svarar olika på om patienten inte är blodgivare hos blodcentralen och om patienten är blodgivare och inte avstängd sker otillåten utlämning av information enligt 12 §.

Så i bästa fall kommer tappstället fråga samtliga bloddatabaser om en viss patient är avstängd och om de får negativt svar kommer patienten att till varje bloddatabas lämna sitt tillstånd till utlämnande av informationen. Om patienten inte lämnar sitt tillstånd får information inte hämtas.

Om tillståndet ska lämnas till tappstället finns en risk att tappstället säger sig ha ett giltigt tillstånd när de inte har fått patientens tillstånd och bryter på så sätt mot 12 § utan att vare sig patienten eller informationsutlämnande blodcentral kan få reda på detta.

Det innebär också rent praktiskt att en patient rent regelmässigt kan ge blod i flera olika landsting, bara genom att undvika att ge tillståndet till de olika blodcentralerna.
Det är också osäkert om en blodcentral faktiskt orkar lägga ner manuell tid på att ta reda på om patienten är blodgivare i något annat landsting, annat än i misstänkta fall.
Jag rekommenderar ingen att faktiskt ge blod med kortare intervall än vad som är angivet i reglerna eftersom det kan vara hälsovådligt.

Bilaga 5 – Krav som avser blodgivares lämplighet med hänsyn tagen till blodmottagarens säkerhet
A. Personer som inte får godkännas som givare av blod för allogen transfusion

4. Riskbeteende
En person får inte godkännas, om han eller hon

  1. missbrukar eller har missbrukat narkotika intravenöst,
  2. har injicerat sig eller låtit sig injiceras med anabola steroider, hormoner eller något annat preparat utanför hälso- och sjukvården, eller
  3. har ett sexuellt beteende som utsätter honom eller henne för en hög risk för allvarliga infektionssjukdomar som kan överföras via blod.

Definition: Blodöverföring till någon annan kallas för allogen transfusion och om blodet sparas för att ges tillbaka till samma person som blodet tappades från kallas det för autologous transfusion.

Såvitt jag kan avgöra stämmer punkt 3 textmässigt överens med 2004/33/EC Bilaga 3 — 2.1. Permanent deferral criteria for donors of allogeneic donations när det gäller sexuellt beteende: Sexual behavior — Persons whose sexual behaviour puts them at high risk of acquiring severe infectious diseases that can be transmitted by blood.

B. Personer som först efter en viss tid får godkännas som givare av blod för allogen transfusion

3. Sexuellt riskbeteende
En person som har haft ett sexuellt beteende som utsatt honom eller henne för en hög risk för en allvarlig infektionssjukdom som kan överföras via blod får godkännas tidigast sex månader efter att riskbeteendet upphört.
Med riskbeteende avses i detta sammanhang:

  1. sexuellt umgänge med någon som enligt avsnitt A.1 punkt 1–4 och avsnitt A.4 punkt1–3 inte får godkännas som blodgivare,
  2. sexuellt umgänge i utbyte mot pengar, droger eller annan ersättning,
  3. en person som har haft sexuellt umgänge med någon som haft sexuellt umgänge i utbyte mot pengar, droger eller annan ersättning,
  4. en man som har haft sexuellt umgänge med en man,
  5. en kvinna som har haft sexuellt umgänge med en man som har eller har haft sexuellt umgänge med en man,
  6. en person som har haft sexuellt umgänge med någon som enligt avsnitt B.1.1 punkt 6 inte kan godkännas som blodgivare, eller med en person som varit utsatt för risk enligt avsnitt B.1.3 punkt 1–7, eller
  7. en person som har haft sexuellt umgänge med någon som ursprungligen kommer från eller har vistats i ett land där sexuellt överförbara infektionssjukdomar som kan överföras via blod förekommer i hög utsträckning. Personen kan dock godkännas även om den sexuella kontakten inte upphört, om mer än sex månader förflutit sedan sexualpartnern vistades i ett sådant land och negativa undersökningsresultat av sådana tester som upptas i 7 kap. 5 § därefter föreligger för sexualpartnern.

Jag hittar inget direkt motsvarande de ovanstående punkterna under 2004/33/EC Bilaga 3 — 2.2.2. Exposure to risk of acquiring a transfusion-transmissible infection förutom den mer generella formuleringen Persons whose behaviour or activity places them at risk of acquiring infectious diseases that may be transmitted by blood. — Defer after cessation of risk behaviour for a period determined by the disease in question, and by the availability of appropriate tests. Jag anse att Socialstyrelsens variant är både hårdare och mycket mer restriktiv än vad EU-direktivet anger. EU-direktiv nämner enbart sjukdomar som grund till avstängning. Det handlar alltså om att likaställa sexuell läggning med ett riskbeteende för överföring av blodsmitta.

Det finns dock en del att kommentera om de specifika punkterna som Socialstyrelsen anger i sitt förslag.

  1. Punkten innebär bland annat att en person som har sex med någon som för evigheter sedan var sprutnarkoman får ge blod först ett halvår efter senaste samlag. Så man måste alltså fråga om den tilltänkta partnern har varit sprutnarkoman, använt anabola steroider, hormonbehandlats eller haft HIV, HTLV samt Hepatit B eller C. Massor med ansvar och skyldigheter.
  2. annan ersättning låter väldigt obegränsat. Vissa kanske blir övertalade till samlag med exempelvis massage eller något annat som har affektionsvärde för personen (exempelvis choklad, ostron, blommor). Räknas det också som annan ersättning? Får man sälja sällskap för en kväll, men ha sex gratis?
  3. Punkten ger en liten intressant situation genom att den man har sex med (Person K) får ge blod (tidigast ett halvår efter att de senast ”sålt” sex), men personen som har sex med Person K får ge blod tidigast ett halvår efter att de senast haft sex med Person K (oavsett om det var evigheter sedan Person K ”sålt” sex). Bäst att också fråga om den tilltänkta samlagspartnern någonsin har sålt sex eller bytt sex mot något annat.
  4. MSM likaställs med sexuellt riskbeteende. Oavsett det faktiska beteendet.
  5. Punkten ger upphov till samma situation som 3 att även om partnern får ge blod får man inte själv ge blod.
  6. Punkten ger upphov till en mängd frågor om den tilltänkte sexpartnerns hälsotillstånd både i dagsläget och upp till för ett år sedan samt också vissa frågor om den tilltänkte sexpartnerns hushåll
  7. Ytterligare frågor om det gäller en utlänning eller en invandrare.

C. Avstängning från blodgivning vid särskilda epidemologiska situationer

Här borde man också skjuta in motsvarande tillfälliga regler vid pandemi-situationen som 2009/135/EG hänvisar till.

One comment

  1. […] jag ta upp möjligheten för MSM att ge blod så länge som männen inte har sex på ett halvår innan blodgivningstillfället? Fast blodgivning är ingen rättighet oavsett hur bra det är för […]

%d bloggare gillar detta: