Organisationsplan – 3 olika teorier

Karlstad 2010

Fotograf: ungpirater Värmland

”I think it is quite dangerous for an organisation to think they can predict where they are going to need leadership. It needs to be something that people are willing to assume if it feels relevant, given the context of any situation.” – Margaret J. Wheatley

Det diskuteras en hel del gällande Piratpartiets organisation just nu, ofta med hänvisning till hur olika andra organisationer fungerar. En del försöker förklara hur de anser att partiet fungerar just nu medan andra försöker förklara deras visioner om hur Piratpartiet borde vara organiserat. Det är ofta vitt skilda visioner där krångliga ord ofta används, ibland med olika värderingar och betydelser.

Så vitt jag kan se är det 3 huvudteorier om hur partiet ser ut eller hur organisationen borde se ut: militär organisation, ideell förening och aktiebolag. Utöver dessa skulle jag även vilja lägga svärmmetodikens organisation eller snarare avsaknaden av organisation. Det här är mitt försök att för egen del skapa lite ordning i hänvisningarna och själv jämföra de referenser jag fått höra hittills med min erfarenhet av Piratpartiet.

  • Militärisk organisation, där allt ansvar fördelas nedåt och uppdrag tillsätts uppifrån.
    Militärens grundansvar kommer från regeringsformen och alltså är det kungen som tillsammans med Överbefälhavaren som formellt har det yttersta ansvaret. Organisationen genomsyras av förtjänstbefodran och kontinuerlig utbildning, genom att för att bli befodras måste man både uppfylla ett formellt utbildningskrav (skicklighet) och gjort något utöver vad som krävs (förtjänst). I praktiken räknas dock även år och hur lite man kritiserat systemet som har belönat positionen. I praktiken blir man heller inte befodrad om det saknas utrymme för befordran, och det kräver extraordinära skäl för att någon ska sparkas. Jag anser inte att det finns mycket i det militära som liknar Piratpartiets organisation, men det finns däremot väldigt mycket man kan lära sig från hur militären har löst situationer.
  • Ideell förening (Sverok), där allt ansvar utgår från årsmöte och uppdrag tillsätts så nära uppgiften som möjligt.
    Det finns inte några givna regler för hur Ideella föreningar ska vara organiserade, därför har jag specifierat Sverok eftersom många har bakgrund inom just Sveroks rollspelsförbund eller någon av de anslutna föreningarna. Sverok är dock ett förbund uppdelade i geografiska distrikt där föreningar är medlemmar. Det kan alltså enbart finnas ett distrikt, men det kan finnas många lokala eller regionala föreningar som är anslutna till distriktet och förbundet. Föreningarnas ombud representerar föreningen och röstar för föreningen i medlemsmöten (riksmöten och distriktstämmor). Distrikten sköts dock i huvudsak självständigt mot förbundet i övrigt och har alltså eget ansvar som inte är delegerat från riksmötet. Riksmötet tillsätter styrelsen som sköter all representation och det mer övergripande arbetet i förbundet. Det finns också ett kansli i Linköping som består av anställda som sköter det praktiska i förbundet samt kontakten med föreningarna. Kansliet får ansvar både från riksmötet (som kan lägga riktlinjer) och styrelsen (som kan lägger mer specifika uppdrag). Det finns också ideellt drivna arbetsgrupper som får ansvar från styrelsen och de kan bildas både på uppdrag från riksmöte samt på enskilt engagemang. Att likna Piratpartiet vid förbundet Sverok är inte särskilt lätt. Det finns enskilda likheter eftersom aktiva har bidragit med idéer från Sverok, men det finns stora skillnader på hur organisationen och ansvarsfördelningen ser ut. Grundprincipen i Sverok är att styrelsen inte lägger sig i arbetsgruppernas, distrikternas eller kansliets arbete, om det inte finns skäl för det. Det finns en grundläggande skillnad i kontroll, engagemang och tillit mellan hur Sverok och Piratpartiet.
  • Aktiebolag, gällande uppdelning styrelse, ledning och arbetstagare.
    Aktiebolag (samt handelsbolag och kommanditbolag) styrs rätt hårt i lagar och regler, särskilt när det gäller redovisningsplikt och ansvarstagande, Särskilt aktiebolag har ett större krav på insyn i verksamheten och publika aktiebolag har dessutom krav på separat styrelse och ledning (VD). Bolagsstämman beslutar om ansvarsfrihet och i övrigt enligt bolagsordningen, men styrelsen har ett långgående ansvar som vida överstiger bolagsstämman även om den rent organisationsmässigt är underställd stämman. Styrelsen tillsätter och sparkar VDn (och ibland även övriga ledningen) och VDn har alltså delegerat ansvar att sköta både det långsiktiga och det kortsiktigt planerande i bolaget samt det dagliga ansvaret. Även om VDn vanligtvis har både ledningsgrupp och avdelningsansvariga går det inte att delegera ansvaret utan det krävs att VDn är relativt bra insatt i hela verksamheten. Jag anser inte att det gör Piratpartiet rättvisa att jämföras med ett bolag. Styrelsen har varken något jämförbart mandat eller är så skild från verksamheten som i publika aktiebolag även om det finns likheter i hur ansvarsfördelningen är uppsatt på de första nivåerna.
  • Svärmmetodik, det andra sättet att få saker och ting gjorda
    Svärmmetodik har egentligen inte någon organisationsform eftersom det är fokuserat på kort-tids-engagemang. Det är dock en grund i hur mycket börjar i Piratpartiet och det är också orsaken till varför Piratpartiet har formulerat tre-piraters-regeln som ”Om tre (3) medlemmar som uppfyller kriterierna för röstberättigande vid årsmöte är överens om att genomföra någonting i form av aktivism, affishering, demonstration eller annan aktivitet som syftar till att marknadsföra Piratpartiet utåt, vårda partiets relation till sina medlemmar eller på annat sätt verka positivt för partiets verksamhet, har de mandat att göra detta i Piratpartiets namn utan beslut från högre nivå. Beslut som fattas genom trepiratersregeln har inte mandat över andra medlemmar.” med vissa definierade undantag (kostnad, principprogram och tidigare överordnade beslut). Svärmmetodiken är en bidragande orsak till att Piratpartiet har haft möjlighet att genomföra så mycket. Det finns ett otal personer som bara löst är sammankopplat med Piratpartiet som har drivit frågor framgångsrikt. En lista skulle göra orättvisa till de man har missat, men jag vill särskilt lyfta Thomas Tvivlaren och Qeruiem som utöver mina närmaste i PP Västmanland och andra förtroendevalda har inspirerat mig.

Alla organisationsformer har intressanta aspekter som kan bidra till att förbättra och utveckla Piratpartiet, men jag anser inte att det går att jämföra partiet med något annan organisation. I vissa fall kan eventuella jämförelser också förvirra från sakfrågan som diskuterar eftersom olika personer kan ha olika bakgrundserfarenhet.

Vi bidrar alla (oavsett om vi har varit med från början, nyss gått med eller om vi går med efter riksdagsvalet) till hur partiet utvecklas. Låt inte Piratpartiets (och inte heller någon annan organisations) historia påverka vart vi vill utvecklas. Historian kommer att följa med ändå som erfarenheter och visioner.

Jag anser dock att diskussionerna om att belöna ledningen och styrelsen missar en stor grupp som har bidragit massor till Piratpartiet, nämligen de aktiva. Det är synd att Piratpartiet som förordar Flattr väljer att belöna de förtroendevalda högst upp istället för att ta fram ett system som kan belöna de individer som verkligen bidrar till framstegen (där naturligtvis styrelsen och ledningen ingår). Att belöna och berömma är något som generellt saknas i Piratpartiet, trots att partiet fortfarande drivs av enskildas engagemang.

Piratpartiet är det enda parti som låter interna diskussioner vara publika. Det är ett halvår kvar innan valen och vi är det enda parti som bjuder in allmänheten att se Piratpartiet i dess naknaste form. Det är något vi tror på och lever efter.

Jag röstar Pirat! Gör du?

Annonser

11 kommentarer

  1. Anders Troberg · ·

    Jag får det till fyra teorier, men bortsett från det så är det en bra genomgång.

    En sak som jag gillar med den militära modellen, som ger stadga och samtidigt smidighet i organisationen är att alla har exakt en person över sig och ingen har mer än 5-10 personer direkt under sig. Det skapar mindre förvirrade situationer när motstridiga order ställer till det, och det ger en överblickningsbar situation för de som har folk under sig. Idag är det inne med komplexa organisationer, där man dels har en hierarki, dels tvärgående linjer. Gemensamt för dessa ”moderna” organisationer är att det läggs mycket arbete på fel saker för att ingen har koll på vad de ska göra och vad andra gör.

    Organisationer är alltid en balans mellan medlemsinflytande och toppstyre. För mycket inflytande och man tappar samordningen och blir en oorganiserad skock som inte kan åstadkomma så mycket. För mycket toppstyre och folk känner sig instängda och tappar sugen. Ett sätt att tillgodose båda behoven är att låta varje grupp vara relativt självstyrande, utifrån mål som kommer från högre nivåer. De högsta nivåerna i sin tur tillsätts demokratiskt, och agerar utifrån organisationens mål, vilka normalt sett finns i stadgarna/affärsidén.

    Väldigt viktigt i alla organisationer är att position ska vara baserat på meriter. Den som bidrar mycket och bra passar bättre på en hög position än en som inte gör det. Titta på projekt för öppen mjukvara, där ”status” kommer av att bidra med bra kod, ju mer desto bättre, medan de som bara klagar för att deras favoritfunktion saknas utan att bidra inte får något ”status”. Med andra ord, de som visat vad de går för, som har initiativ och som åstadkommer påtagliga resultat ska åka uppåt i organisationen. Det innebär inte att de andra är värdelösa, bara att de passar bättre i andra roller, tex ”lågintensitetsdebattörer” eller ”fotfolk” (flygbladsutdelare, valsedelsutläggare, skolinformatör osv). Man får helt enkelt acceptera att i en ideell organisation är inte alla lika beredda att satsa tid och arbete, och man får tänka på det i organisationen och skapa roller där även de som vill gå in med en mindre insats kan göra nytta.

    1. Svärmmetodik är ingen organisationsteori, men ja det är fyra punkter.

      Militära modeller har faktiskt massor med tvärgående linjer, så kallade samarbetspunkter. Exempelvis sker det massor med samordningsövningar i olika storlekar just för att öva samarbetet med både civila och olika militära organisationer utanför ens egen hirarki på grupp-nivå.

      1. Anders Troberg · ·

        Samarbete, ja, men man har fortfarande bara en person över sig och 5-10 under sig om man tittar på vem som bestämmer över vem.

  2. Rasmus (en annan) även kallad Flowerboy · ·

    Väldigt bra analys. Jag skulle personligen gärna se att PPs stadge-debatt tog ett steg tillbaka och började handla om organisationsteori istället.

    Några snabba kommentarer:

    Du borde möjligen korrigera ”Ideell förening” till Ideell förening enligt förbundsmodell”. Det finns många olika sorters ideella föreningar och det du beskriver är ett klassiskt folkrörelseförbund.

    Sen är det inte riktigt sant att Svärmmetodik inte är en organsiationsteori. Tvärtom är det en organisationsteori under uteckling och den går under en massa olika namn varav Svärmorganisation är ett. Andra namn är t ex Biologisk/Ekologisk Organisation, Spontant Självorganiserande Kaosorganisation, Nätverksbaserad Organisation.

    Några som är extremt intresserade av Svärmorganisation är Militären. Det pågår enormt mycket forskning världen runt på militära forskningsinstitut kring just detta. Just nu koncentreras man sig mest på ett koncept som går under benämningen Nätverksbaserat Försvar och som syftar till att med hjälp av Internetliknande data-nätverk distribuera ut samma realtidsinformation som de centrala staberna har till minsta möjliga stridande enhet för att ge dessa förmågan att fatta beslut och agera utifrån strategiska mål utan att de fått några order om specifika uppdrag.

    Min egen personliga erfarenhet säger också att av de 4 organisationsteorier du beskriver så är den militära modellen och svärmmodellen de organisationsformer som åstadkommer mest resultat och snabbast. Däremot så kännetecknas både den ideella föreningen organiserad enligt förbundsmodell och det publika aktiebolaget av att de ofta blir handlingsförlamade av interna maktkamper och internpolitik istället för att fokusera på att åstadkomma det som deras existens syftar till.

    Eftersom Piratpartiet har sina rötter i svärmmodellen och har åstadkommit enastående resultat med den modellen så vore det enligt min mening väldigt oklokt att överge svärmorganisationen. Däremot så kan det behövas en professionell centralorganisation som stöttar svärmen med resurser och som även jobbar aktivt med att koppla samman olika svärmkluster, för att få mesta möjliga resultat av det faktum att det är så extremt många medlemmar i Piratpartiet. Den centralorganisationen bör nog hämta en hel del inspiration från den militära organisationsmodellen om den ska bli effektiv. Sen måste det nog finnas ett visst utanpåverk av Ideell förening för att PP ska få ställa upp som politiskt parti i val.

    Det är ett väldigt intressant problem att skapa en fungerande modell för en sån organisation.

    1. Fast det stämmer inte ens enligt förbundsmodellen. Jag har varit medlem i flera förbund utöver Sverok och har svårt att se några identifierbara likheter med just Sverok.
      Jag hade kunnat ta upp ideella föreningar mer generellt, men då hade det blivit en klart större artikel. Nu valde jag att ta upp de organisationsteoriet (samt svärmmetodik) som jag sett argumenterats för eller på annat sätt används i ppdiskussioner.

      Tackar för informationen kring militär svärmorganisation. Man lär sig alltid något nytt.

  3. Rasmus (en annan) även kallad Flowerboy · ·

    Jag sa möjligen 🙂

  4. Tack för uppskattning och intressant genomgång!

    1. Det är jag som ska tacka för att du skriver, tycker och inspirerar. 🙂

  5. […] som vill läsa mer om piratpartiets organisation kan läsa Emmas inlägg om adhocrati, Emil Isbergs jämförelse med andra organisationer eller diskutera Mikael Nilssons förslag till lokala råd. Postat i: […]

  6. […] svaghet inom Piratpartiet är också dess styrka, nämligen att man fokuserar för mycket på svärmmetodiken. Aktivism värderas högre än eftertänksamhet och planering, och det innebär att man alldeles […]

  7. […] av orden. Det är avsiktligt trots att det jag förklarar är just föreningsaspekterna eftersom vissa ser på Piratpartiet som om det vore ett företag. Vissa kanske också ser det som en militär organisation men det är egentligen orelaterat till […]

%d bloggare gillar detta: