Efter första året under USAs 46:e president

Min text om Julian Assange som är upplagd på 2022! Andra som skriver om år 2022: Scaber Nestor, Politometern, Fredrik – om en digital skola och Tess Lindholm – Piratpartiet utvecklade min chans. Ping 2022.


wikilieaks

Nu har det gått ett och ett halvt år sedan USA:s 46:e presidenten valdes med en övervägande majoritet. Ekonomin har redan börjat återhämta sig i och med att utländska investerares satsningar på amerikansk företagsamhet och innovation börjar ge resultat. Inom den offentliga sektorn ser man ännu inget genomgående resultat, men alla analytiker verkar hoppfulla. Media har fått bättre skydd samt ökade möjligheter att granska i allmänhetens tjänst.

Först en tillbakablick på det som knappast började som en solskenshistoria för den 51-åriga amerikanen. Ingen räknade vid den 44:e presidenten tillträde med att en utländsk journalist skulle kunna bli president för en av de tre supermakterna. De flesta kände inte ens till den vithåriga australiensaren, men bara några månader senare började rubrikerna skapas och historien kan ta sin början.

Egentligen började historien redan tre år tidigare genom grundandet av den internationella organisation som revolutionerade journalismen genom sin crowdfinansierade publicering av uppgifter som myndigheter försökt sopa under mattan. En organisation som övervägande bestod av en stor svärm med ideella frilansjournalister och ännu fler anonyma källor. Det är nu med säkerhet man kan säga att organisationen offentliggjort fler hemliga dokument än hela den övriga tidningsvärlden sammantaget.

Samma år som Barack Obama tillträdde började USA:s säkerhetsstyrkor tydligt visa sitt intresse för organisationen, och då särskilt också dess talesperson. De första åren verkade det främst vara utifrån att organisationen var ett hot mot den nationella säkerheten – samt mot USA:s soldater utomlands – som talespersonen eftersöktes, en jakt som innebar att flera planerade framträdanden behövdes ställas in i sista sekund. Först flera år senare förändrades den attityden hos säkerhetsstyrkorna.

2010 var året då allting hände på samma gång. USA:s nuvarande president eftersöktes både inom landet och i andra länder, men trots detta gjordes det ena kontroversiella publicerandet efter det andra. Mycket information visade på att olika myndigheter hade förvanskat information för att visa en annan verklighet än vad som verkligen var, i syfte att kunna öka kostnaderna för nationen. Internationella medier granskade och verifierade de publicerade dokumenten och skapade på så sätt ytterligare en sfär kring organisationen. Island ändrade sin lagstiftning för att göra det tryggare för journalister att skriva kritiskt och för att det skulle vara enklare för källor att vara anonyma, något som idag är en självklarhet överallt i demokratiska samhällen. Många är det som anser att USAs nuvarande president hade stor del i att Island blev den ovanligt trygga hamn för myndighetskritiska journalister och andra frihetskämpar vi känner det som idag.

Det var inte helt överraskande, även om nog många blev förvånade, när Nobels fredspris tilldelades organisationens talesperson i slutet av 2011 med uttalandet ”… för hans extraordinära arbete, med stor risk för hans eget liv, att förhindra hemlighållandet av krigsbrott samt därigenom förkorta krig”. Detta skapade ännu större skriverier än den publicerade filmen Collateral Murder, och bidrog till att allmänheten fick upp ögonen för Julian Assange. Att Wikileaks publicerade Sveriges samtliga band gällande vad olika regeringstjänstemän gjorde under flodvågskatastrofen i Indiska oceanen 2004 samtidigt som utnämnandet bidrog nog till stor del.

Därefter känner nog alla till att Julian Assange fick presidentens uttryckliga välkomnande till USA 2013, pratade inför hela FN 2014, fick amerikanskt medborgarskap samt blev hedersdoktor på Yale 2015. Att Julian Assange ställde upp i presidentvalet 2020 med dåvarande presidentens stöd var knappast förvånande, om än något kontroversiellt i vissa mer konservativa kretsar.

Efter president Julian Assanges tillträdande påbörjades en nationell reformation av skola, omsorg och företagsamhet, allt i informationssamhällets namn, och det har visat sig vara ett lysande koncept. Statistiska undersökningar visar att skolungdomar redan är gladare och presterar bättre på prov, trots att bara första steget i skolreformen är genomförd. Samma sak gäller även företagsamheten. Genom att avskaffa patenträtten och förenkla upphovsrätten har antalet företag ökat, och analyserna visar på en klar förbättring av USA:s ekonomi. Överflyttningen av resurser från nationella försvarsstyrkor till internationella samarbetsstyrkor, samt naturligtvis kravet på nära kontakter mellan media och soldater i fält, har ökat allmänhetens tilltro till internationella insatser.

Världen ser fram emot ytterligare insatser av USA:s 46e president Julian Assange, samt naturligtvis av organisationen Wikileaks.

Annonser
%d bloggare gillar detta: