Valfrågor är inte fakta

Klipp från Fakta-upplysning kan slå tillbaka.

Det är en av de stora antaganden som ligger bakom modern demokrati att ett välinformerad medborgarskap är att föredra framför ett oinformerat. Som Thomas Jefferson skrev 1789 ”När människor är välinformerade kan de lita på sin egen regering.” Detta begrepp används som bakgrund till både den fria pressen och ett antal politiska valkampanjer. Om människor har tillgång till fakta, kommer de göra mer genomtänkta val och bli bättre medborgare. Om de är okunniga kommer fakta att göra dem upplysta. Om de har fel kommer faktiska omständigheter visa dem rätt.

Nyligen har en del statsvetare påvisat en en mänsklig tendens som kan verka nedslående för faktahanteringen. Fakta har inte nödvändigtvis möjlighet att ändra våra uppfattningar. Snarare tvärt om. I en serie studier vid University of Michigan konstaterades att när felinformerade människor, i synnerlighet politiska anhängare, utsattes för faktakorrigerade artiklar, ändrade de sällan uppfattning. Faktiskt så blev de snarare starkare i sin övertygelse. Fakta kunde inte bota desinformation, upptäckte forskarna. Precis som en för svag antibiotika kunde fakta faktiskt göra desinformationen starkare.

De frågor som partierna lyfter fram inför valet brukar vara relativt enkla, och egentligen spelar det mindre roll vilket enskilt parti som råkar ha använt en viss fras tidigare. Det är dock sällan som det finns någon fakta med i själva valfrågan. Som exempel kan man välja frågan om ordningsbetyg ska införas i sjätte eller sjunde klass. Inget parti tar upp att det redan används i vissa skolor (sedan åtminstone fem-sex år) och att det inte hittills visat sig ha någon som helst effekt på disciplinen i klassrummet. Det finns heller inte några studier som visar på att det är lättare att lära i klassrum än i exempelvis bibliotek. Det finns dock undersökningar som visar på att en hel del människor behöver röra på sig när de lär in teoretiska ämnen, och att dagens elever har större möjligheter att ta in mycket information från många separata kanaler samtidigt än vad som var möjligt för endast tio år sedan. Vad diskuteras som valfråga? Inte är det huruvida skolmiljön behöver utvecklas och anpassas åtminstone.

Vad du röstar på beror snarare på vad du tror är bra, än vad som det faktiskt finns fakta för. Det gör att politiker kan komma undan med att formulera sig på ett snyggt sätt trots att orsaken till att man stödde dem inte stämmer med vad man fick. Man fick kanske en hundralapp mer i plånboken, men ens kostnader gick upp tvåhundra så slutresultatet är fortfarande negativt.

Tänk på vad du röstar i valen. Rösta på Piratpartiet, för vi håller vad vi lovar och snyggar inte till det.

Intressant?

Annonser

4 kommentarer

  1. […] This post was mentioned on Twitter by Ann Markström and Piratbloggar, Emil Isberg. Emil Isberg said: blogg-post: Valfrågor är inte fakta – http://tinyurl.com/36ztk5t #fb […]

  2. Mera av idén att ”skolelever är potentiella fuskare, knarkare och…” och vad ska vi göra åt det, jo övervaka, kontrollera, kväsa, kväva…

    Jag skrev ett kort inlägg om det, som en uppföljning av ett inlägg av Terobi (som jag länkar till i mitt eget inlägg):

    http://ursinnig.janssons.org/2010/07/men-forsok-nu-tanka-pa-barnen-beatrice.html

    Terobis bloggpost var en replik till en artikel av B. Ask i AB, som AB inte ville publicera.

    1. Mycket bra bloggpost. Bra skrivet med enkla poänger. Tackar för länken.

  3. […] för Newsmill-artikeln som är skriven ur en synpunkt att vi inte visste bättre. Nu spelar fakta ofta ingen roll i en valkampanj, men man bör åtminstone kontrollera det man utger för att vara fakta. Frågorna Calle ställer […]

%d bloggare gillar detta: