Nackdelar med att efterfråga hårda mätdata #piratpartiet

Jag är som tekniker van vid begrepp som hårda mätdata, eller snarare begrepp som innebär samma sak som det borde betyda för just begreppet hårda mätdata används nog enbart av Piratpartiet. Åtminstone om man ska lita på Googles söktjänst.

Hårda mätdata är egentligen bara mätbara fakta, eller kanske mer korrekt fakta som inte går att tolka på mer än ett sätt så att man inte behöver diskutera det hela. Men även om det låter vackert fungerar det inte i verkligheten. Det finns inget mätdata som är otvistligt. Hårda mätdata är bara buzz-ord som låter bra men egentligen inte betyder något.

Naturligtvis ska man om möjligt använda mätbara data som underlag oavsett vad man gör, men man måste alltid ta hänsyn till omfattning och eventuella avvikande tolkningar för att kunna göra korrekta beslut. Oavsett om det är en lönehöjning som diskuteras eller huruvida man ska satsa en miljon kronor i ett nystartat företag.

Att fokusera på att allt ska vara mätbart dock är inte bara felaktigt utan det kan direkt orsaka att man missar själva målet på det man skulle göra. Om man exempelvis försöker mäta kreativitet kanske man fokuserar på antingen antalet idéer som gruppen kommer på och det riskerar att orsaka att gruppen kommer med en drös oseriösa idéer bara för att få mätdata. Fokuserar man på antalet genomförda kampanjer baserade på gruppens idéer är det helt plötsligt massor med andra faktorer (andra grupper, kostnad, flaskhalsar, med mera) som man räknar in och som inte har någon direkt relation med kreativiteten. Vad värre är att sådana mätdata kan hindra produktiviteten, att man fokuserar för mycket på vad man måste göra för att uppnå bra mätdata istället för att fokusera på att göra det man ska.

dilbert

Även om mätbara data är viktigt som underlag, får det aldrig överskugga målet i sig.

Ur Piratpartiets värderingar
VI RESPEKTERAR KUNSKAP. Om man ska diskutera ett ämne, så är hårda mätdata bäst. Näst bäst är en person som har sakkunskap i ämnet. Vetande, kunnande och sakerfarenhet går före tyckande, och hårda mätdata går före vetande.

Ovanstående anser jag är felaktigt utifrån följande påståenden:

  • Om man har odiskutabla fakta, varför ska man diskutera?
  • Om sakkunskap kommer efter hårda mätdata, vem är det som tar fram mätverktygen?
  • Om hårda mätdata kommer före vetande, vems vetande är det som ligger till grund för mätdatat?
  • Piratpartiet respekterar kunskap, men glömmer bort individerna?

Personen/personerna som skrivit det stycket borde få ståplats i Nybroviken. Nej, men seriöst vi måste skriva ett värderingsdokument som visar kunskapsvärde istället. Mätdata tas fram av individers sakkunskap och har inget högre värde än den erfarenhet som ligger till grund för mätverktygen. Och vi måste sluta använda begreppet hårda mätdata.

Intressant?

Annonser

12 kommentarer

  1. […] This post was mentioned on Twitter by Piratpartiet Live! and Leffelini, Emil Isberg. Emil Isberg said: Noterat: Nackdelar med att efterfråga hårda mätdata #piratpartiet – http://tinyurl.com/2afhukb #fb […]

  2. Det är sånt här som menas: http://www.sydsvenskan.se/sverige/article1262061/Nar-skolan-ar-som-allra-bast.html

    Sen kan man ju fundera på om det är korrekt formulerat eller inte i dokumentet, och eftersom det där ska vara ett levande dokument så har du börjat bra. Carry on. 😉

    1. Nja, forskning handlar just om sakkunskap i och med att just rapporter och analyser framhävs över den bakomliggande rådatan.

      1. Ja, det framhålls ju i fetstil redan i rubriken: ”VI RESPEKTERAR KUNSKAP.” Resten av resonemanget beskriver ju hur mätandet ger kunskap. Mätdata i sig är ju meningslösa, det är deras input till kunskapen som är grejen, ställt i kontrast till tyckande -> vetande som är alldeles för vanligt förekommande annars.

        Det som menas är att kunskap ska bygga på verkligheten, inte på vad man tycker att verkligheten ska vara. Om det kan tolkas på något annat sätt så behöver dokumentet formuleras om.

      2. Det tolkas på ett annat sätt, för det står på ett annat sätt. Så ja värdedokumentet borde göras om av bland annat den anledningen.

  3. Fiery Spirited · ·

    Tanken med att föra upp hårda mätdata till diskussion är väl att all mätdata stödjer att fildelningen inte orsakar några skador. Att säga att fakta väger tyngre än vetande är väl just för att vi gång för gång drabbas av att mediabolagen ”vet” hur det egentligen är fast alla fakta talar mot deras tolkning.

    Rent konkret handlar det om auktoritetstro vs forskning. Eftersom samhällsdebatten inte förs enligt forskningsprinciper råkar vi i läget att man visst måste diskutera fast det inte borde behövas. Ett bättre språkbruk som hellre talar om auktoritetstro vs vetenskapligt skulle dock vara en bra idé.

  4. […] gärna också vad Emil Isberg skriver om partiets värderingsdokument. Det är en minst lika viktig del att ta tag i, inte minst med tanke på hur partiledaren använt […]

  5. PP verkar ha glömt bort att det är DATA -> INFORMATION -> KUNSKAP inte tvärtom.

  6. Mattias · ·

    Att data går före sakkunskap är väl ganska normalt. Ta fallet med vanlig forskning så utgår forskarna från en tes baserat på sakkunskap (dvs en kvalificerad gissning). Forskarna måste dock vara beredda att förkasta tesen om resultaten från olika mätningar och experiment påvisar något annat.
    Men som du säger så är ju inga data helt entydiga, därför måste givetvis sakkunskap användas i kombination med data för att få fram rätt slutsatser.
    Så jag skulle förespråka sakkunskap+data.

  7. Jag skulle naturligtvis kunna skriva en mesigt svensson-aktigt som försynt påpekar att det finns avvikande åsikter, men….nae! Nu är jag rätt så less på det här tjafset om ”hårda mätdata” som verkar ha retat upp så många till den grad att sans och vett har gått ur er helt. Ni tar något ur sitt sammanhang och går sedan loss på denna halmgubbe!

    Ja, ja, ja. Vi vet att data går att tolka på olika sätt. Vad får er att tro att det ens är relevant i sammanhanget? Fattar ni ens att data och tolkning och slutsats är skilda saker, att de inte går att jämställa hur som helst. ”Ja, du… Hur skall vi bekämpa brottsligheten? 42!”

    Det är ganska uppenbart för var och en med läskunskaper att det som åsyftas är att även om data och kunskap är olika saker, så bygger kunskap på data – inte tvärt om! Om kunskap och data INTE överensstämmer, så är det ”kunskapen” som är fel. Ni vet, det där som brukar kallas för den vetenskapliga metoden?

    Har man en grundläggande känsla för sammanhang så kan man också gissa sig till att avsikten är att förklara att kunskaper som är underbyggda med data är värda mer respekt än ”kunskaper” som inte är det.

    Men…nae, det där är ju en alldeles för rimlig tolkning. Inte alls kontroversiell nog att gnälla om. Den måste helt klart vara fel…

    1. Jag ogillar ditt sätt att skriva eftersom jag ser härskarteknik-tendenser. Istället för att relatera till läskunskaper, som jag hoppas att du inser att alla som besöker en blogg faktiskt har, borde du snarare fokusera på det du vill framhäva. Jag vill dock inte ändra större delen av din text för att få fram de två relevanta raderna.

      Kunskap kan baseras på mer än enbart mätbara data. Det kan också vara så att datat är felaktigt, exempelvis om mätmetoderna varit trasiga eller om underlaget används på ett felaktigt sätt. Så även om det finns data (statistik) som visar på exempelvis invandrare har en större benägenhet att begå brott, säger kunskapen att det inte alls behöver bero på att just de brottslingarna är födda utomlands utan det kan också ha andra faktorer.

      1. Har du någonsin funderat över hur unket det är att använda sig av ordet ”härskarteknik”? Det är liksom i sig en härskarteknik, så för mig blir det i alla fall rundgång…

        Det där med läskunskaper är förvisso inte snällt, men det är relevant i och med att jag inte förstår vad du utläser ur det dokument som du citerar. Du argumenterar för att det finns kunskaper som inte kan baseras på data. Ja, och på vilket sätt är det relevant för den text du citerar? Texten handlar om data och åsikter i en teoretisk diskussion, Man får väl ändå förmoda att det är ett och samma ämne som diskuteras, och då kan ju denna teoretiska diskussion inte handla om kunskaper som inte kan baseras på data? Eller?

        Du skriver också att det är fel att fokusera på att allt skall vara mätbart. Ja? Menar du att texten du citerar påstår det? Vad har ditt resonemang om styrning på en arbetsplats över huvud taget att göra med den teoretiska diskussionen i värderingsdokumentet?

        Du frågar varför det skulle vara intressant att diskutera om det finns odiskutabla fakta. Du vet ju helt uppenbart varför fakta inte är hela sanningen – det jag inte förstår är hur du utläser ur värderingsdokumentet att det skulle säga något annat? Var menar du att det står att mätdata är det ENDA som är intressant?

        Du ifrågasätter vem som skall ta fram mätverktyg, och här förstår jag inte alls vad du menar. ”Mätdata” är att jämställa med premisser i en diskussion: det är något som båda parter i en diskussion faktiskt är överens om.

        Mest förvirrande är nog ändå kommentaren om individen. Que?

        Din text verkar helt enkelt inte ha speciellt mycket med värderingsdokumentet att göra. Inte med den del du citerar i alla fall.

%d bloggare gillar detta: