IPRED – effektiv munkavel på politisk kampanj?

IPRED, även kallad piratjägarlagen eller fildelningslagen är en allmänt använd, informell benämning på vissa förändringar i gällande lagar till skydd för immateriella rättigheter, som Sveriges riksdag röstade igenom den 25 februari 2009 och trädde i kraft 1 april samma år.

Ibland påpekar folk fel man gör, ibland påpekar folk det man helst av allt vill sopa under mattan. När det gäller dig och mig så är det pinsamt, men vi skärper till oss och lär av oss av det hela. Mot företag kallas det dock för politisk opinion när man försöker få dem att skärpa till sig. Vissa företag lyssnar på åsikterna och skärper till sig, som exempelvis Apple som efter politisk opinion har lovat att satsa mer på förnybar energi, andra tycker mest att alla tjänar på att debatten lägger sig.

Ett företag som gärna lägger munkavel på meningsmotståndare som påpekar deras fel och brister har jag namngett som Sökanden i gårdagens bloggpost. Sökanden skriver också att den troliga orsaken till webbplatsens är att väcka miljödebatt, det vill säga politisk debatt.

När man inte själv kan stå för sitt beteende, eller har några argument för varför man gör på ett visst sätt, är det lättare om man kan få tyst på motståndaren. Det är också lättare att gå på budbäraren än den som faktiskt framför åsikterna. Vilken tur att EU och våra politiska företrädare gärna tillhandahåller lagar som kan fungera som munkavlar åt meningsmotståndare eller budbärare.

Syftet med IPRED- och Infosec-direktiven är att förbättra skyddet för artister, författare och andra som skapar verk i samhället, men eftersom lagarna är så generellt formulerat kan exempelvis Sökanden hävda att deras meningsmotståndare ska tystas genom att hänvisa till de lagarna. Lagarna används inte längre som ett skydd utan blir en stridsåtgärd mot en politisk motståndare samt de som hjälper till att förmedla meningsmotståndares åsikter.

Läs stämningsansökan och säg vad du tycker. Dela gärna den här artikeln vidare så att fler kan uppmärksamma fallet.

Uppdatering: Greenpeace är ägare till sidan som under adressen nestespoil.com använde sig av webbhotellet Loopia. Neste Oil har informationsidan 2011.nesteoil.com där de förklarar hur bra deras produkter är för miljön. Greenpeace håller naturligtvis inte med. Man kan naturligtvis diskutera den direkta och indirekta miljöeffekten av att använda Nestes produkter, men att gå på budbäraren för att få bort åsikter som man inte är överens med är fel även i Game of Thrones.

9 kommentarer

  1. […] finns emellertid ytterligare en aspekt att ta hänsyn till i det här fallet. Emil Isberg skriver i sin blogg att Loopia inte haft något val. De otydliga formuleringarna i IPRED-lagen, som är […]

  2. […] samhällsdebatt. Det Neste Oil, med hjälp av den finska staten, gör i det här fallet är att man tystar en politisk kampanj. Det sätt som IPRED-lagen utnyttjas på idag är inte bara ett hot mot rättssäkerheten i landet […]

  3. […] skrev jag att nyligen genomförda lagändringar samt EU-direktiv är det som gett Neste möjligheten som de utnyttjar. Det betyder INTE att Loopia var tvingade att […]

  4. Itnyheter.nu skriver i sin kommentar ovan ”Emil Isberg skriver i sin blogg att Loopia inte haft något val”, men har du någonsin uttryckt dig på det viset? Du skriver ju tvärtom att Loopia har ett val, så vad pratar Itnyheter.nu om?

    Ett passande motdrag vore väl nu att du stämmer City Network Hosting AB i Karlskrona för intrång i din ideella rätt och kräver att de stänger Itnyheter.nu, bara för att få se hur de reagerar. Om de ger dig fingret, då vill jag rekommendera Greenpeace att flytta sin webbplats till dem!

    1. Igår skrev jag om att lagen är det som har gett Neste möjlighet att stämma Loopia, det tolkades av bland annat ltnyheter som att jag sagt att Loopia måste stänga ner sidan. Det har jag dock inte sagt. Hade domstolen sagt åt Loopia att stänga sidan hade de varit tvingade att genomföra myndighetsbeslutet, men Loopia stängde ner sidan tidigare.

  5. Men hallå! Nu har jag tittat även på nesteoil.com och finner knappt någon likhet alls med den påstådda ”parodin”, som inte blir fullt läsbar förrän jag väljer ”No Style” i Firefox för att stänga av den trasiga CSS-koden. När jag gör sammalunda med nesteoil.com för att jämförelsen skall bli rättvis, så framträder helt andra bilder, andra texter och en annan layout. Menar Neste Oil att de har ensamrätt till den grå bakgrundsfärgen? Lycka till att få gehör för det i domstolen, men det var kanske inte meningen, när nu syftet har uppnåtts ändå med Loopias hjälp…

    1. Jämför med 2011.nesteoil.com … Det är rapporten från 2011 som Greenpeace har gjort en parodi på.

  6. […] Nu tänker jag inte på något sätt anse mig veta Piratpartiets nuvarande strategi, men vi har alltid vetat om att det var möjligt att någon representant för upphovsrättsorganisationen skulle utnyttja de möjligheter som upphovsrättsen ger. Särskilt de maffiametoder som lagstiftaren öppnat för. […]

  7. […] inskrivna i lagen om Tv-avgift, så det är enkelt att öppna upp för att de kan få ut kundinformation om IP-adresser via IPRED. Man skulle därmed få en informationsdatabas över de som faktiskt använder sig av Public […]

%d bloggare gillar detta: