Rösträtt – diskussioner bland vänner

Två av mina kompisar kom med till stor del relevanta frågor efter att ha läst min insändare om att sänka rösträttsåldern som jag här ska försöka besvara. Jag har ju redan tidigare skrivit om rösträtt för personer yngre än 18, samt Sänkt rösträttsålder del 2. Börja gärna att läsa dessa länkar.

Jag har utgått från psykologiguiden när jag reflekterat över den generella åldersutvecklingstrappan. Dessutom har jag egen erfarenhet som såklart har färgat min syn på ämnet, såsom ledare i olika frivilliga organisationer. Att notera är att ålder är ett mycket godtyckligt mått på individuell utveckling, två personer kan ha vitt skilda utvecklingsnivåer även om de är i likvärdiga miljöer.

Som Lorentz skriver i sin bloggpost om att göra demokratisk skillnad på folk ”Exakt samma argument som idag framförs mot att sänka rösträttsåldern användes förr i tiden för att kvinnor inte skulle få rösträtt. Kardinalfelet som görs av de som vill inskränka demokratin till att bara inkludera vissa grupper i samhället är följande: Man utgår från att rösträtt på något sätt är kopplat till kompetens.”

En kompis tipsade om en sammanfattning ut Psykologi A, som administreras av Staffan Humlebo som är lärare i Härnösand, där det mer utförligt står om olika åldrar och dess utveckling. Även Staffan gör reflektionen att det är svårare att klassifiera tonåringen och den vuxna människans liv. Kompisen hänvisade till en del i texten om postkonventionell nivå (den senare tonåren och framåt).

3. Postkonventionell nivå: den senare tonåren och framåt
Personer i denna ålder börjar tänka på moral som abstrakta principer. De kan skilja på den egna identifikationen inom en grupp och moraliska principer och moraliska värden i sig som kan förknippas med olika grupper.

Stadium 5.  Orientering mot sociala kontrakt, legalistisk orientering – tonåringen inser att människor handlar efter olika normer och att det blir viktigt att söka hitta konsensus inom en grupp.

Stadium 6. Orientering mot universella etiska principer – tonåringen börjar sitt sökande efter ett egen informerat samvete och en egen förnuftig övertygelse om vad som är rätt i sig. Moraliskt ansvar blir allt viktigare och en stark betoning på universellt och absolut giltiga normer, på konsistens och logisk hållbarhet.

Det är naturligtvis helt enligt min erfarenhet, men frågan är hur strikt det går att säga att det enbart är 18- och 19-åringar som kan särskilja den egna identifikationen samt att det är viktigt med konsensus inom en grupp? Min erfarenhet säger att det är egenskaper som förekommer redan i högstadiet.

Jag citerar vidare från det kompisen refererade till, där Staffan går in på vuxenåldern.

När blir man egentligen vuxen? I dag är det inte så lätt att svara på den frågan. Förr kunde man mena att man blev vuxen vid konfirmationen, då man gått färdigt folkskolan, fått ett stadigvarande arbete eller flyttat hemifrån. I dag har tiden i skola och utbildning blivit längre i takt med arbetslivets krav på specialiserade kunskaper. De som läser på högskolenivå kan av ekonomiska skäl eller på grund av bostadsbrist bo kvar hemma hos sina föräldrar långt efter det att de fyllt 20 år. Det är inte ovanligt att det från skolans slut dröjer tio år eller mer innan man har en bostad, ett fast arbete och har bildat familj.

Det går att tolka som att förr blev vi mogna tidigare än vad vi har gör nu, men det är för att han använder ”vuxenbegreppet” som knappast har med någon definitiv ålder eller psykologisk mognad att göra. Precis som Staffan skriver kan det dröja till dess att man är 30 år innan man har bildat sig ett eget liv skilt från sina föräldrar. Jag tycker det är en dålig gräns att använda för rösträtt.

Barnläkaren Berndt Eckerberg, som jag länkade till i rösträtt för personer yngre än 18, skriver mer utförligt om ungdomars stressnivå och det ansvar vi som vuxna redan lagt på våra ungdomar och hans slutsats är att man inte bör sänka rösträttsåldern ens till 16 år.

Att alla människor nu för tiden ställs inför oerhört många fler valsituationer än för bara några decennier sedan är en kraftigt bidragande orsak till att depressioner blivit så vanliga. Detta gäller i högsta grad barn och ungdomar. Är det man själv som valt är man själv ansvarig för följderna – alla val blir ytterligare en stressfaktor. Att vara ung var på många sätt lättare förr, då föräldrar och skola tog mer ansvar.

Det finns flera skäl till att tonåringar inte är mogna att fatta viktiga beslut. Dels saknar de livserfarenhet, dels är deras hjärna inte fullt utvecklad. Den viktigaste hjärn­delen vid beslutsfattande – den del där all information kopplas och vägs mot både känslor och tidigare erfarenheter – fungerar ännu inte optimalt. Det är därför även begåvade tonåringar ibland kan fatta så huvudlösa beslut och därför som så många med nytaget körkort kör ihjäl sig.

Allt vad beslutsfattande heter sker i pannloberna, som har vad som kallas exekutiva funktioner. Man har nu kunnat visa att nervtrådarna i just den delen av hjärnan mognar betydligt senare än övriga delar. Först vid 25 års ålder har man pannlober som fungerar optimalt. Till dess är det ännu viktigare än senare i livet att ta råd av andra.

Tonåringars kunskaper om samhälle och politik är också generellt sett sämre. Holmberg och Oscarsson fann i sitt stora material att åldersgruppen 18-25 år hade den i särklass sämsta ”väljarkompetensen”. Att sänka den ytterligare genom att ge även 16-åringar rösträtt tjänar knappast samhället på.

Sammanfattningsvis är det enligt Berndt först efter 25 år som ”väljarkompetensen” infinner sig. Jag håller med Berndt om grunderna, men jag säger som Lorentz, om man ska särskilja baserat på kompetens är det väldigt många som blir utan rösträtt. Att väljarkompetensen inte infunnit sig är alltså inte ett skäl som jag kan acceptera.

Jag tycker att det är viktigt att kolla på hur många fler röstande det blir samt hur stor påverkan det skulle innebära, skolvalet har ungefär samma valdeltagande som kyrkovalet, så även om exempelvis Sverigedemokraterna har gått bra i skolvalet så är påverkan från den åldersgruppen rätt begränsad. Om alla skulle rösta skulle åldersgruppen 15-18 påverka med 4% det tycker inte jag är särskilt omfattande, oavsett vilken kompetens de individuella röstande har.

Professorn Margareta Rönnberg, som jag också länkade till i rösträtt för personer yngre än 18, har forskat om och skrivit flera böcker om barnkultur. Margareta hävdar att från 12 års ålder kan man rösta om det blir bättre nyhetsprogram för barn.

Utifrån Psykologiguiden, Staffan Humlebo, Berndt Eckerberg, Margareta Rönnberg samt självklart min egen erfarenhet anser jag att eventuella negativa konsekvensen av att tillåta 15-18 åringar att rösta är försumbar och den samhälliga effekten skulle vara gynnsam.

En kompis tycker att vi ska ändra samhället genom förbättrad politisk information i skola samt stöd från samhället i övrigt innan vi sänker rösträttsåldern. Det tycker inte jag. Skolan arbetar redan med politiska diskussioner och har även skolval med riktiga partier. Det finns även skolor som besöker riksdag och deltar i ungdomens riksdag. Vi har redan idag alla verktyg för att ungdomar ska kunna ta del av relevant information. Det som jag ser som stort behov är en förbättrad nyhetsförmedling för barn, men det går snabbare att genomföra än att ändra rösträttsåldern. Vi har ju som sagt val först var fjärde år och inför 2014 kommer det nog inte ske någon utökning av antalet röstberättigade.

En till viss del orelaterad fråga är varför jag länkar till Wikipedia, som några kompisar anser är en oseriös källa eftersom de inte fick använda den i skolan. Svaret på det är att när jag gick i skolan så fanns inte Wikipedia och jag har följt utvecklingen (och även hjälpt till i ett fåtal artiklar). Jag, som alla andra Internauter, är alltid kritiska till det jag läser på Internet eftersom vi vet hur lätt det är att påverka och förvanska. Wikipedia har en artikel om hur man använder Wikipedia i utbildning som innehåller historik och erfarenheter från samarbetet med skolor.

En del frågor har jag fått om VLTs ledare som finns med som bild i uppföljningspostningen Sänkt rösträttsålder del 2 . Man kan också läsa den i pappersutgåvan av VLT från den 30e juli. Grön Ungdoms språkrör har också svarat på den ledaren för övrigt.

Som svar på min slutsats i rösträtt för personer yngre än 18 om ombudsröstning ”Det kommer innebära att barn kommer att rösta som deras föräldrar (om föräldrarna röstar) och det gör därför att frågor som är viktiga för familjen troligtvis kommer att bli viktigare i valsammanhang.” får jag påståendet ”alla vet att bara för att man har barn och familj så betyder inte det att man automatiskt väljer att rösta på ett ”familjevänligt” parti som bedriver familjefrågor, utan det finns nog ”risk” för att föräldrar fortsätter rösta som de gjorde långt innan de fick barn.” Det jag menar är inte på något sätt att det finns något ”familjevänligt” parti, och då heller inte på något sätt att familjer på något sätt skulle välja mer familjefrågor än några andra. Jag håller helt och håller med om att personer troligtvis kommer rösta så som de gjort tidigare oavsett om de har barn eller inte. Däremot menar jag att POLITIKERNA som de ”kappvändare” de är till större del kommer att marknadsföra en politik baserat på familjefrågor. För det är den enda faktiska risken som jag ser med att ha ett system där ”alla svenska ska få rösta”-system. Dock är ju inte det ett sådant system jag förordar, jag bara förklarar att jag inte ser några större risker med det.

Det har också framkommit diskussioner om vad straffbarhetsålder (straffmyndighet), myndighetsålder samt begreppet vuxen betyder. Straffmyndighet är att man har fullt ansvar för det man gör ur ett rättsligt hänseende, det är samma straffbarhet oavsett om man är 15 eller 55, det finns dock lite andra regler för hur rättsprocessen ser ut för personer som är yngre än 18 år inskrivet i lag 1964:167. Myndighetsålder har med hur man rent juridiskt är en egen avtalspart (ingen annan har rätt att ingå avtal i ens namn). Och vuxen är som Staffan konstaterat mycket svårt att avgöra. En kompis frågade mig varför är det då två separata åldersgränser, och det har ju med att när man är 15 år ska man vara tillräckligt mogen för att ta ansvar för sina egna handlingar men när man är 18 år ska man dessutom kunna ta konsekvensen för andras handlande. Att ingå avtal är ju både att stå för att man själv ska agera på ett visst sätt och att kunna förvänta sig att andra handlar enligt ett ingånget avtal. Notera också att om en 16-åring tjänar egna pengar så har de rätt att ingå avtal gällande de pengarna.

Jag fokuserar dock i min bloggpost på rösträttsålder som innebär när man enligt lag är behörig att rösta i allmänna val. I kyrkoval och eventuellt även val till EU-parlamentet är det redan 16 som gräns. Eftersom allmänna val inte infaller varje år så blir genomsnittsåldern viktig där. Genomsnittet är mindre viktig när det gäller andra åldersgränser där man får genomföra vad man nu är behörig till samma dag som man fyller år. Och genomsnittetsåldern för val som sker var fjärde år är två år högre än åldersgränsen. Är åldersgränsen 20 blir genomsnittet 22 och sänker vi åldersgränsen till 16 blir genomsnittet 18..

Ställ gärna fler frågor om mina bloggposter rösträtt för personer yngre än 18, Sänkt rösträttsålder del 2 samt debattartikeln om att sänka rösträttsåldern.

%d bloggare gillar detta: