Remiss-svaren till Socialstyrelsens förslag om blodgivning

Det är ingen rättighet att ge blod står angivet i flera av remiss-svaren.
För mig spelar det ingen roll om något är en rättighet eller ej, man ska behandla alla personer lika oavsett.


Förbundet Blödarsjuka i Sverige är starkt negativ till den kortare karenstid som föreslås. Förbundet har förståelse för att enskilda individer ur så kallade riskgrupper kan känna sig diskriminerade, men anser inte att det är tillnärmelsevis tillräckliga skäl för att kompromissa med våra läkemedels säkerhet.

Det finns redan en hel drös med kompromisser med säkerheten. Att ändra riskgruppen från sexuell läggning till sexuellt beteende ökar inte dessa kompromisser. Sedan kan man argumentera att vissa beteenden kanske ska uppmärksammas med en längre karenstid, men det är en helt annan fråga.

DO har yttrat sig över kraven som avser blodgivares lämplighet med hänsyn tagen till blodmottagares säkerhet. Mot bakgrund av tillgängligt material, och med beaktande av de skäl som Socialstyrelsen vid överläggningar med Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO) anfört till stöd för den nu föreslagna regleringen, saknar Diskrimineringsombudsmannen anledning att ha någon erinran mot förslagets innehåll.

HomO och DO missar att läggningen i sig anses som ett riskbeteende, något som likaställs med sjukdom.

Landstinget Dalarna har diskuterat med företrädare från företaget Octapharma som anser att halvårs karenstid för män som har sex med män inte är förenligt med Plasma Master File och därmed inte med inköp av plasma till läkemedelsframställning. De påtalar också det viktiga i att ha en europeisk och helst internationell samsyn runt sexuellt riskbeteende.

Läkemedelsindustriförening påtalar nödvändigheten av plasmaförsäljning i läkemedelstillverkningsprocessen, hänvisar till EUs 2004/33/EC samt anger att den generella tolkningen i Europa är att män som har sex med män (MSM) är permanent avstängda från blodgivning.

MSM är så vitt jag kan se inte ens omnämt i 2004/33/EC.

Läkemedelsverket hänvisar också till EUdirektiv. Regleringen liknar den som anges i punkten 2.1. i bilaga 3 i direktiv 2004/33/EG där det bl.a. anges att personer vars sexuella beteende utsätter dem för en hög risk för allvarliga infektionssjukdomar som kan överföras via blod ska vara permanent avstängda från blodgivning för allogena givare. Socialstyrelsens genomförande av denna reglering skiljer sig från direktivet på så sätt att dessa givare inte föreslås vara permanent avstängda utan endast att dessa inte får godkännas.

Läkemedelsverket använder enbart riskbeteende istället för MSM (som har med sexuell läggning) men genom syftningen och hänvisningen till 2004/33/EC är det klart att Läkemedelsverket likaställer riskbeteende med MSM. Formuleringen som hänvisas till lyder ”Persons whose sexual behaviour puts them at high risk of acquiring severe infectious diseases that can be transmitted by blood” angivet under kriterier för permanent avstängning.

Njurförbundet påtalar att det fortsatt ska vara stor försiktighet vid urval av blodgivare och därmed fortsatt livslång avstängning av personer med riskbeteende (t ex prostituerade, sprutnarkomaner, personer som injicerar anabola steroider och män som har sex med män). Sammanfattningsvis är de starkt negativt till den förkortade karenstiden i förslaget.

Njurförbundet likaställer grupperingar (bland annat sexuell läggning) med beteende.

Region Skåne anser att det är mer ett fråga om ett politiskt beslut. Den mest kontroversiella förändringen i Socialstyrelsens förslag avser blodgivarselektion. Att en man som har sex med en annan man (MSM) får godkännas som blodgivare efter 6 månaders karens kan uppfattas som mer politik än medicin i beaktande av aktuellt smittpanorama.
Socialstyrelsens s k inriktningsbeslut kan enligt vår mening t o m innebära att allmänheten uppfattar det som om personer med homosexuell läggning och en varaktig relation kommer att få ge blod och härmed medföra en sämre acceptans och följsamhet gentemot våra urvalskriterier. Om det inte finns följsamhet hos MSM gentemot uppsatta regler måste vi vara mycket tydliga och utbilda blodgivare än mer; en välinformerad blodgivare är en av våra viktigaste hörnpelare i blodsäkerhetsarbetet. Vid en eventuell ändring av urvalskriterierna för blodgivare finns risk att vår blodplasma blir svårare att sälja till läkemedelsindustrin, detta särskilt om Sverige som ensamt land tillämpar 6 mån karens avseende MSM.

Att skylla på att det är ett politiskt beslut innebär att i princip omyndigförklara Sveriges befintliga politiker och säga att det inte finns saklig grund för ett sådant beslut.

RFSU välkomnar att det enligt förslagets bilaga 5 kommer att innebära tydligare fokus på sexuellt riskbeteende och dess upphörande.

Ett steg i rätt riktning, men ingenting om att sexuell läggning inte har något med sexuellt riskbeteende att göra.

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) skriver mycket utförligt om förslaget och påtalar bland annat att 3-mån-karens vid byte av sexualpartner saknas, att man bör pröva förslaget mot EU, att kravet på personlig utfrågning riskerar att bli ett hinder för blodbussar samt att andra länder snarare har ändrat till en 5-års-karens för MSM.

Konstruktivt att föreslå prövning.

Svensk Förening för Transfusionsmedicin önskar mer detaljerat underlag gällande ändringen till det förslagna 6 månaders karens för MSM och föreslår själv att man ändrar till 5 år samt att man arbetar i EU för att förändra direktivet till att också ange 5 år istället för permanent avstängning.

Jag kan hålla med om en längre karenstid för något speciellt riskbeteende men inte generellt för MSM.

Svenska Blodalliansen (SweBA) anser att fastän män som har sex med män (MSM) av politiska skäl inte kunde explicit nämnas i Direktiv 2004/33/EC under Annex III 2.1. om sexuellt riskbeteende och permanent avstängning från blodgivning så framgick det klart av diskussionerna i Rådets arbetsgrupp att det var delegaternas uppfattning att MSM frågan hänfördes till 2.1. och inte till 2.2.2. som öppnar för temporär avstängning. SweBA föreslår också fem års karantärstid än den föreslagna 6 månaders karantänstid.

Att hänvisa till diskussioner och politiska tankegångar bakom ett EU-direktiv är inte särskilt lätt att bevisa. Det går heller inte att motbevisa.

Västra Götalandsregionen anser att det är bra att Socialstyrelsen poängterar att det är det sexuella riskbeteendet som är grund för karens, inte grupptillhörigheten. De påtalar också att motsvarande diskriminering idag även finns för tidigare sprut-narkomaner samt de som haft tumörer.

Västra Götalandsregionen är de enda som kommenterat MSM-delen med hänvisning till diskriminering. Inte ens DO/Homo eller RFSU gjorde det.

Det fanns fler remiss-svar från olika instanser varav en hel del belyste helt andra sakfrågor. Det fanns också de remiss-svar som var så lika tidigare remiss-svar i ordval och formuleringar att jag bortser från dem som kopior.


Det ingen har påtalt är skillnaden mellan sexuell läggning och riskbeteende, istället fokuserades i huvudsak på att MSM är ett riskbeteende i sig.

För mig är det självklart att en person som byter sexuell partner varje kvartal (efter blodgivningen) har värre riskbeteende än MSM som levt i monogamt förhållande under flera års tid.

Uppdaterad 12 december för att få med alla remiss-svar på ett och samma ställe. Lade också till några synpunkter.

%d bloggare gillar detta: