Fakta-upplysning kan slå tillbaka

“In reality, we often base our opinions on our beliefs, which can have an uneasy relationship with facts. And rather than facts driving beliefs, our beliefs can dictate the facts we chose to accept. They can cause us to twist facts so they fit better with our preconceived notions. Worst of all, they can lead us to uncritically accept bad information just because it reinforces our beliefs. This reinforcement makes us more confident we’re right, and even less likely to listen to any new information.”

Ovanstående skriver Joe Keohane i How facts backfire.

Det är en av de stora antaganden som ligger bakom modern demokrati att ett välinformerad medborgarskap är att föredra framför ett oinformerat. Som Thomas Jefferson skrev 1789 ”När människor är välinformerade kan de lita på sin egen regering.” Detta begrepp används som bakgrund till både den fria pressen och ett antal politiska valkampanjer. Om människor har tillgång till fakta, kommer de göra mer genomtänkta val och bli bättre medborgare. Om de är okunniga kommer fakta att göra dem upplysta. Om de har fel kommer faktiska omständigheter visa dem rätt.

Nyligen har en del statsvetare påvisat en en mänsklig tendens som kan verka nedslående för faktahanteringen. Fakta har inte nödvändigtvis möjlighet att ändra våra uppfattningar. Snarare tvärt om. I en serie studier vid University of Michigan konstaterades att när felinformerade människor, i synnerlighet politiska anhängare, utsattes för faktakorrigerade artiklar, ändrade de sällan uppfattning. Faktiskt så blev de snarare starkare i sin övertygelse. Fakta kunde inte bota desinformation, upptäckte forskarna. Precis som en för svag antibiotika kunde fakta faktiskt göra desinformationen starkare.

“The general idea is that it’s absolutely threatening to admit you’re wrong,” säger statsvetaren Brendan Nyhan, som ledde studierna vid University of Michigan. Fenomenet — känd som “backfire” — är ett ”naturligt försvar för att undvika kognitiv dissonans”.

De flesta av oss vill tro att våra åsikter har bildats över tiden genom en noggrann och rationell bedömning av fakta och idéer, och att de beslut som grundas på dessa yttranden därför är sunda och intelligenta. I verkligheten baserar vi ofta vår uppfattning på tro som kan ha ett känsligt förhållande till fakta. Och istället för att fakta driver vår tro kan vår tro avgöra vilka fakta vi accepterar. Vår tro kan få oss att anpassa den uppfattade faktan så att den bättre passar till vår tro. Och värst av allt kan det få oss att okritiskt acceptera desinformation eftersom det stärker vår tro-baserade uppfattning. Det gör att vi blir mer övertygade om att vi har rätt och att vi lyssnar mindre på annan ny information.

Effekten är förstärkt av den ökade informationsmängden som ger – tillsammans med en aldrig tidigare skådad mängd bra information – ändlösa rykten, desinformation och tvivelaktiga variationer på sanningen. Med andra ord har det aldrig varit lättare för människor att ha fel, och samtidigt känna sig mer säkra på att de har rätt.

Hur kan vi ha så fel och samtidigt vara så säkra på att vi har rätt? En del av svaret är i hur våra hjärnor är uppbyggda. Generellt söker vi efter samstämmighet. Om vi tror något om världen, är vi mer benägna att passivt acceptera information som bekräftar den tron, och aktivt ogilla det som inte gör det. Det brukar kallas för ”motiverade resonemang”. Oavsett om informationen är korrekt, accepterar vi det som fakta eftersom det bekräftar våra föreställningar.

Länken fått via Matt Mullenwegs Facts Backfire tillsammans med en länk till Ramit Sethi’s psychology bookmarks.

Intressant?

Annonser

18 kommentarer

  1. Jo det här känner man igen… och jag menar inte att jag skulle känna igen teorin, den känns ny för mig, jag menar att jag känner igen det ur mitt eget (och andras) beteende.

    Det gäller att våga ifrågasätta sig själv…

  2. Intressant. Det här bekräftar precis vad jag tror 🙂

  3. Tack för att du bidrar till att vi håller oss vakna och ger akt på vårt beteende. Dessutom kom inlägget väl till pass när jag skrev några rader om en del s-bloggares påhopp på Erik Laakso, som öppet deklarerade att han hoppades på att PP skulle komma in i riksdagen efter valet i höst.

  4. […] Emil Isberg tar fram en annan viktig aspekt till att vi ska förnya demokratin och politiken: Nyligen har en del statsvetare påvisat en mänsklig tendens som kan verka nedslående för faktahanteringen. Fakta har inte nödvändigtvis möjlighet att ändra våra uppfattningar. Snarare tvärt om. I en serie studier vid University of Michigan konstaterades att när felinformerade människor, i synnerlighet politiska anhängare, utsattes för faktakorrigerade artiklar, ändrade de sällan uppfattning. Faktiskt så blev de snarare starkare i sin övertygelse. Fakta kunde inte bota desinformation, upptäckte forskarna. Precis som en för svag antibiotika kunde fakta faktiskt göra desinformationen starkare. […]

  5. […] Jag är nyfiken på att höra vad Lars Gustafsson har för fakta bakom antagandet att Wikileaks sätter människoliv på spel. Om det finns några bevis för att Wikileaks faktiskt dödat människor vill jag naturligtvis ha reda på det också. För som människan fungerar kan jag inte övertyga Lars Gustafsson med fakta, eftersom sådan fakta troligtvis kommer att förstärka hans känslomässiga ställningstagande. (Jag skrev om beteendet tidigare i Fakta-upplysning kan slå tillbaka) […]

  6. Det finns en historia om en indisk vis man som lämnade vardagen i åratal! och slutligen sammanfattade sin samlade vishet i en sentens

    Attityder är viktigare än fakta

    Det intressanta är då hur man påverkar attityder? Uppenbarligen är det inte effektivt att redovisa fakta är inte. Men vad är alternativet?
    Att ha rätt är inte det samma som att få rätt.

    Jag tror att problemet är att vi mer tror mer våra förebilder (ledare?) och grupptryck än fakta.
    Egentligen skulle internet med sin enorma tillgänglighet av information kunna utgöra en motvikt till förebildernas utsagor.

    Problemet är att internet är så fullt av tvärsäkra utsagor i den ena eller andra riktningen, beroende på motiv och attityd och en djupgranskning av underlaget för att kolla om det är sant eller falskt, tar alldeles för lång tid. Man tvingas studera fotnötter för att se vilka fakta som författaren valt att bortse ifrån, i sin ambition att få fram ett slagkraftigt budskap.

    Rena forsknings rapporter, typ doktorsavhandlingar är nog den enda sanna källan. Akademin och juridiken har som tradition att redovisa både vad som talar för och vad som talar emot en tes och redovisa osäkerheter.
    Men vem klara av att läsa dessa???

    Kanske skall skrifterna på internet förses med en graderingssystem ensidig resp flersidig eller något liknande. Det är ju så att t.ex bibeln och religionen aldrig innehåller någon analys av det som skulle kunna peka emot. Inte heller politiska skrifter!

    Tyvärr är det nog så att det enda effektiva sättet att påverka attityder är en ständig upprepning, propaganda som Nazisterna insåg eller med reklam som vi nu utsätts för idag. Aldrig fakta!

    Som tur är finns det alltid ett fåtal sanningssökande individer, som står emot
    Tyvärr för få.
    Sorgligt!

    1. Forskningsrapporter och doktorsavhandlingar kan också vara ”doktorerade” och alltså skapade i ett specifikt syfte för att påverka våra attityder.
      Rent psykologiskt påverkas vi till stor del av de människor som vi omger oss med direkt (familj och nära vänner) eller indirekt (förebilder och idoler). Skolan försöker motverka detta genom att lära oss tänka kritiskt, men ibland verkar vissa lärare snarare lära ut att statens ord är sanning.

  7. Förlåt, jag glömde budskapet. Det är propagandan som svängt Gustavsson.

  8. Vad hände med mitt inlägg, bedriver du censur? Varför. Det var väl oskyldigt?

  9. Förlåt, var för tidigt ute !!!!!

  10. […] om ni undrar varför SD-väljare är svåra att övertyga bör ni kanske läsa Fakta-upplysning kan slå tillbaka, för fakta har alldeles för lite med verkligheten att göra […]

  11. […] från Fakta-upplysning kan slå tillbaka. Det är en av de stora antaganden som ligger bakom modern demokrati att ett välinformerad […]

  12. […] Jag vågar påstå att inget av de argumenten har saklig grund utan baserar sig på oro som är känslobaserad. Ändå påstås det att ingen under fyra års tid har kunnat förklara vad det är för problem […]

  13. […] för att låta dem bearbeta hatet i en mer närande dialog. Jag pratar alltså inte om att bemöta kommentarerna med fakta, eftersom det vet vi kommer att gå fel, utan snarare låta personerna få en personlig dialog med […]

  14. […] jag tidigare har skrivit om kan information om fakta faktiskt innebära att tron på det felaktiga stärkts, men ungdomar har en inbyggd förmåga att […]

  15. […] är snart två år sedan jag skrev min populära blogg-post om hur fakta-upplysning kan ge precis motsatt effekt. Det är dags att återbesöka samma ämne, för det är alltid lika aktuellt. Nu kommer jag att […]

  16. […] är jättesvårt att bemöta sådana här argument, för åsikterna är baserad på känslor och allt jag skulle kunna säga riskerar att trigga undermedvetna försvarspositioner. Det som är […]

  17. […] har ju skrivit tidigare om att människans psyke fungerar bakvänt, Olof har skrivit om samma sak, sammanfattningsvis så rör det sig om fakta sällan påverkar i […]

%d bloggare gillar detta: